Imon ska jag krypa till korset, eller åtminstone till min kursansvarige från förra terminen.
Det kan ju gå hur som helst. Jag kanske inte ens kommer levande därifrån.
Kanske kan han någon konstig förbannelse som han kastar över mig.
Eller så är han bara mänsklig och har överseende med allt.
Det vore det bästa. Då lossnar en stor tyngd från mina axlar.
Håll alla era tummar och tår och be en bön för mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar